Svar till signaturen "Velar i yrkesvalet"

Kära blivande yrkeskvinna, för det första kan jag lugna dig med att du inte alls behöver välja. Eller rättare sagt, du behöver förstås välja och även ett ickeval är ett val, men du kan göra det om och om igen. Det finns inget nu som säger vilket som blir det sista och eventuellt slutgiltiga yrke du får. Med detta i minne känns ditt val förhoppningsvis inte lika ödesdigert och i samband med just denna lättnad brukar krampen släppa. Så, ta det bara lugnt, ta dig tid att göra just ingenting. Efter en tid kommer du att tycka att det är rysligt långtråkigt, tradigt och trist och det du då känner lust att göra, är troligen något du kan spinna vidare på i dina vidare yrkesfunderingar. Det är viktigt att basera sitt val på något som känns rätt och som resoneras med dig och din sanning. Du skall inte välja dina föräldrars väg, eller vad de önskar för dig. Föräldrar har många förtjänster men ett av de stora fel de ofta begår är att lägga sina egna ouppfyllda önskningar på sina barn och det är varken rättvist eller riktigt. Var och en bär med sig sina egna drömmar och önskningar, det är inget som skall ärvas som begagnat!

Lycka till på vägen, må den bli åtminstone lite krokig, det är roligare så!